Sciurus vulgaris
Förekomst
Det finns tre grupper utav ekorrar i Sverige; de som har svart svans och är mörka (gillar granar), de som har röd svans och är ljusa (gillar tallar) och den brunsvansade som gillar det mesta.
I Sverige har vi en hel del barr- och blandskogar, så ekorren förekommer i hela Sverige men är sällsynt i fjällbjörkskogen, ibland kan man även hitta ekorrar i parker och trädgårdar. De svart- och rödsvansade ekorrarna är vanliga i Lappland.
Österut finns ekorrar i Ryssland och i Asien till Japan, söder ut finns de ända ner till Himalaya och i Alperna lever de ända upp till 2000m.
I Götaland (utom Gotland), Svealand och Gävleborgs län är ekorren fridlyst mellan 1/3 till 31/8 och i övriga Sverige är de fridlysta mellan 1/2 till 30/11.
Ekorrar är dagdjur och inte speciellt rädda för människan. De klättrar väldigt bra och kan hoppa upp till 5m för att ta sig till ett annat träd! Ekorren kan även simma och på marken tar de sig fram med skuttande hopp och språng.
Läten
Om man går i en skog kan man höra ekorrens välbekanta tjattrande och smattrande, eller strupljud som påminner om nötskrikans många läten. Mjuka kjå-kjå och utdragna kvidanden, kviii, är också ljud som ekorren ger ifrån sig.
Livsstil
Ibland kan man se ekorrar, i en väldig fart, jaga varandra runt trädstammar och i grenverken, då vet man att det är parningssäsong. Själva parningen äger rum på marken eller i träden. I februari-mars börjar parningssäsongen och de första ungarna föds i mars, men de flesta i april-maj och de sista ungarna i september.
Ekorrarna får troligen 2, ibland 3, kullar per år och i varje kull finns mellan 1-7 ungar, vanligast är dock 3-4. Ekorrarna nöjer sig inte med en partner om året, utan är polygamer.
Honan är dräktig i 32-40 dygn och föder de 6cm långa ungarna i boet. Ungarna är blinda i 14 dygn och flyttar hemifrån efter 5-6 veckor. En ekorre lever i ungefär 18år.
Ekorrar är vanligen 20-24cm långa och väger 30-39hg. Deras yviga svans kan bli mellan 17-20cm.
Trädhål, gamla hackspettbon, holkar och dylikt duger alldeles utmärkt som bon till ekorrarna och de kan även bygga om fritt liggande fågelrisbon, oftast bon som kråkor har byggt. Men ekorren kan även bygga ett eget klotformat bo av kvistar, pinnar, lavar och mossor, ofta placerat i en tät gran med ingången på sidan.
Föda
Ekorren äter helst barrträdens frön och knoppar, speciellt granens hanblommor. Men även bok- och ekollon och hasselnötter går bra och göms på olika platser under moss- och växttäcket på marken. Ekorrarna lagrar maten där under hela året för att ha något att äta under vintern. Då fungerar gömmorna som skafferi ungefär, för snötäcket ändrar markens mikrotopografi. Ekorren äter även tallbark, svampar, bär, bladlöss och fågelägg.